I tisdags så var jag och Alli i väg till ReDog i Västerås. Där träffade vi veterinär Liss-Marie som klämde, känd och kollade när Alli gick i olika gångarter. Efter det sederades Alli och blev så där lugn och trött som jag i bland önskat att hon skulle bli.....?. Det fanns inget trasigt som man kunde se på röntgen, och medan Alli sov kände Liss-Marie igenom henne igen. Till slut konstaterade hon att inget var av, det som hänt efter incidenten med båtsläpet hade tack och lov bara resulterat i en rejäl lårkaka, fast ovanför vänster framben. En vecka till i koppel, Rimadyl och laserbehandling. Så på tisdag nästa vecka får Alli gå lös, men hon "behöver ju inte rusa upp och ner i bergen som en tok", sa veterinären.......undrar hur det ska gå till efter 2 veckor i koppel??? Nåväl, vi ska försöka ta det lite lugnt och fortsätta träna stadga, lite spår och hålla fast apportbocken utan tugg. Har också börjat träna Alli att gå med munkorgen ute, och än så länge går det över förväntan! Jag slutar inte förvånas över att hon är så sjukt lättränad och fattar så fort......straffet för det är väl att vi kanske inte alltid är överens om vad vardagslydnad innebär...:)

Blixten slår aldrig ner två gånger på samma ställe sägs det....i dag gjorde den typ det. Jag och Karin var ute med hundarna som glatt skuttade omkring nere i vattenbrynet. När vi ska gå hem springer Alli med en barkbit i munnen med lilla Lusen ( en av Karins Västgötar) efter sig. Det är som en jättestor gräsmatta, och på den gräsmattan står ett båtsläp. Alli springer i full fart, och av någon anledning är hon tvungen att springa rakt under själva fästet på båtsläpet. Naturligtvis är hon alldeles för stor för att kunna komma under, och jag hör liksom uuufff när hon slår i..... Hon hoppat på 3 ben några steg och lägger sig sen och vägrar resa sig. Jag känner försiktigt på benet, men hon reagerar inte. Karin ringer sin Lasse, som kör ner min bil som jag lämnat utanför dom med nycklarna i. Har under tiden ringt Malin och får komma till Världens Bästa Marika på Tyresö Djurklinik omedelbums. Efter lite böj och töj konstateras att bogmuskeln är trasig. 3 veckor i koppel och Rimadyl....jag kan naturligtvis inte låta bli att dra paralleller med Defence skada som han fick när han var 9 månader. Det resulterade ju i massor avfelbelastning både här och där. Det är i allafall en liten tröst att den här gången upptäcktes vad som är fel på en gång och vilan kan påbörjas direkt. Det kommer bli 3 otroligt långa veckor, och vi kommer nog vara rejält frustrerade både hon och jag innan dom har gått.....