I tisdags så var jag och Alli i väg till ReDog i Västerås. Där träffade vi veterinär Liss-Marie som klämde, känd och kollade när Alli gick i olika gångarter. Efter det sederades Alli och blev så där lugn och trött som jag i bland önskat att hon skulle bli.....?. Det fanns inget trasigt som man kunde se på röntgen, och medan Alli sov kände Liss-Marie igenom henne igen. Till slut konstaterade hon att inget var av, det som hänt efter incidenten med båtsläpet hade tack och lov bara resulterat i en rejäl lårkaka, fast ovanför vänster framben. En vecka till i koppel, Rimadyl och laserbehandling. Så på tisdag nästa vecka får Alli gå lös, men hon "behöver ju inte rusa upp och ner i bergen som en tok", sa veterinären.......undrar hur det ska gå till efter 2 veckor i koppel??? Nåväl, vi ska försöka ta det lite lugnt och fortsätta träna stadga, lite spår och hålla fast apportbocken utan tugg. Har också börjat träna Alli att gå med munkorgen ute, och än så länge går det över förväntan! Jag slutar inte förvånas över att hon är så sjukt lättränad och fattar så fort......straffet för det är väl att vi kanske inte alltid är överens om vad vardagslydnad innebär...:)