Efter kvällens måndagsträning satt vi några stycken och diskuterade det här med hundträning. En i vår träningsgrupp sa att det inte längre fanns någon motivation att träna hund. Vi pratade lite kring detta, och det visade sig att en av grenarna som den här hundföraren och hunden tränade hade börjat strula. Eftersom hundföraren tävlar i andra grenar inom brukset förutom den som strulade så föreslog jag att hundföraren kanske skulle lägga ner just den grenen. Andra kanske skulle tycka att hundföraren ska träna den grenen mer, men om hundföraren har en bra hund i den andra grenen och mest tycker att det tar i mot med brukslydnadsmomenten så kanske just brukslydnadsmomenten är viktigare? Eftersom hundföraren fortfarande vill tävla så behöver krutet läggas på just det. Hundföraren såg nästan lättat ut när förslaget om att vila den struliga grenen kom på tal. Det kanske är en del av problemet för många i dag, det ska hållas på med så jävla mycket på en gång, i stället för att bli riktigt bra på en eller två grenar, så ska det köras Bruks, gärna flera grenar, lydnad, agility, Rallylydnad och gärna lite Nosework på det. Helst också med unga hundar som inte ens är riktigt bra på något ännu, För mig blir det lite som att lägga i hop låg - mellan och högstadiet på en gång....... Jag ser flertalet hundar som inte har en jäkla aning om vad tex fot betyder, för ena dagen så tränas det rallylydnadsfot med massor av hjälper, och nästa dag är det tävlingslydnadsfot utan hjälper. Det ska spåras hårt och svårt fast hunden inte ens kan spåra 100 meter rakt fram i skog...... Det är precis som en del tror, att om hunden inte fått prova på hela SBK:s kursutbud innan 2 års ålder så är det kört, att dom efter 2 år plötsligt är obildbara... Lägg ner pressen och stressen på dig själv och din hund, träna när du är i rätt sinnesstämning för det och se för fasen till att ha kul!!